Utomkvedshavandeskap

27 augusti, 2018 0 av @Amelie

Snart är sommaren slut och vädret var ju betydligt bättre än förra sommaren. Även om torkan var oväntad och besvärlig. När till och med gräset tokar och blir vasst att gå på. Grillförbudet var väll tråkigt men nog finns det annat att äta. Att riskera bränder bara för att man vill få sin köttbit grillad är ju bara för dumt.

 Dock blev inte min semester riktigt som planerat. Även om jag hunnit med att njuta av bad och värme så har hela semestern haft en underliggande tagg i mig.

 Precis innan jag gick på semester, under våran tripp till Marstrand, så upptäckte vi med hjälp av ett hemmatest att jag var gravid. Mensen var 5 dagar sen och jag hade börjat få vissa symtom så som illamående och kissnödig hela tiden. Men lyckan varade i knappt 2 timmar innan jag började blöda. Allt verkade vara som en vanlig mens för mig. Detta var en fredag kväll så jag ringde barnmorskan på måndag som bad mig vänta i 2 veckor. Då visste jag inte men detta skulle ta 1 ½ månad att reda ut innan jag ens fick ett svar. Barnmorskorna jag ringde och besökte på drop-in var inte så sugna på att hjälpa till. Alla tyckte att jag kunde vänta 2 veckor till medans jag visste att det var nått fel. Fick endast till mig att det kunde vara ett missfall och att man bara kan vänta. Under denna tid blödde jag näst in till konstant och hade smärtor i mage. Men tillslut orkade jag inte med att bli nekad hjälp så jag åkte in på Gyn-akuten på Sahlgrenska. Där fick jag hjälp. Det gjordes ultraljud och utredning. Vid det här laget skulle jag varit i vecka 9 om allt hade varit bra. Men Det dom såg var att det åtminstone inte fanns nått växande i livmodern. Så efter säkert 5 resor in till Sahlgrenska med provtagningar och ultraljud så kom man fram till att jag troligen hade utomkvedshavandeskap. Vilket i mitt fall innebar att jag hade ett befruktat ägg i äggstocken som satt fast och aldrig skulle kunna bli nått utan snarare så fanns risken för att det skulle spricka och ge mig inre blödningar. Detta är allvarligt och man har tidigare behandlat detta med att operera ut äggstocken. Men man har nu kommit på en annan behandling. Cellgifter. Ett starkt ord som skrämde mig till en början. Men efter lite eftertanke så var det bättre än att bli av med ena äggstocken. Så fick ta en hel massa provet till innan för att sedan få en spruta med giftet. Sen tillbaka med tre dagars mellanrum för att se om värdet gått ner. Men det hade det inte, inte så mycket som läkaren ville. Så vi pratade om hur vi nu ska gå vidare. Men dom tyckte vi kunde ge det en chans till innan operation. Så en spruta till och nu verkar det som att det funkat. Både värdet har gått ner och kroppen har visat reaktion. Så nu ska jag in på torsdag för ett prov som jag hoppas visar noll och då kan jag börja återhämta mig från cellgifterna. Nu får vi vänta med barnplaner i ca 3 månader. Men lik väl kanske så vi får hämta oss från allt detta.

Jag pratar gärna om detta då när jag fick mitt besked upplevade att det var svårt att hitta svar och läsa om detta.

Kommentera gärna eller maila J

Ha de bra!