Kärleken

Att säga att man inte vet vad man har för ens man tappat det. Jag må inte ha tappat vad mitt hjärta vill ha men han är på tok för långt bort. Jag är naturligtvis väldigt tacksam för att jag vet att han kommer hem om en vecka. För dom som förlorat det som dom håller av så som jag håller av Andreas så kan jag tänka mig att smärtan är 1000 gånger värre.

Men att ändå, jag har varit ensam nu hela denna dag och jag längtar redan nått otroligt. Att gå hemma och vänta gör allt bara värre. Men jag har turen att jobba hela resten av tiden.

Under vårar första år har jag på riktigt förstått hur mycket han betyder för mig. Jag hade känslan från början även om jag inte kunde förklara det med ord.

Jag har naturligtvis älskat innan. Jag har trott att jag hittat rätt. Men alltid känt att något saknats. Men å andra sidan aldrig kunnat förklara för någon vad eller hur. Men med Andreas så föll allting bara på plats direkt. Jag har inte vetat vad jag behövt tidigare och därför inte kunnat begära det av någon. Men att Andreas har en ängels-tålamod och förståelse. Men framför allt försöker han lyssna när jag kämpar med mitt inre. Det är inte lätt för mig att förklara nått jag själv inte förstår. Men på något sätt gör han sitt allra yttersta för mig varje gång.

Detta är så mycket mer annorlunda än innan. Jag mår redan nu så mycket bättre än innan jag mötte Andreas.

Jag är där jag är menad att vara. Vid hans sida, varje dag.